Monday, April 30, 2007

Dag 3 - Fast i en mumies vänskapliga famn?


Varför ska man alltid upp så tidigt för? 5 är lite tidigt för min smak måste jag säga... Men vi fick ju åtminstone i oss lite frukost innan bussen gick tio i 6. Bussen åkte i flera timmar och vi såg en massa häftiga saker. Sand, sand, sand också, för att inte glömma, mer sand! Och sen poff! Så stannade bussen och vi steg ut vid ett värdshus eller nåt sånt. Och det var kameler och getter och åsnor överallt. Mitt ute i öknen! Och såklart en massa människor. Man funderar på hur de kan leva där. Fast vem vet, de kanske tar sin Ferrari in till stan varje kväll och bor i en lyxvilla. Vem vet. Sen skumpade bussen vidare efter att vi ätit våra frukost paket. Och efter ytterligare några timmar var vi framme vid några enorma stenstatyer som jag(såklart) tog kort på. Sen fortsatte resan mot konungarnas dal. Där var det varmt. Och mina förhoppningar att få se en mumie smalt bort när jag gick in i första gravkammaren. Det var ju inga saker kvar! Bara en massa målningar på väggarna. Det var väl häftigt också såklart. Tre gravar senare satt vi i bussen igen. Nu på väg mot en alabasterfabrik. Alabaster är en slags sten. Vi fick se hur de tillverkade vaser av det och så slog ägaren sönder några saker för att visa hur man såg att något inte var äkta. Poff! Lunchdags efter en tur över nilen! Maten var faktiskt god. Sen Karnaktemplet. Visste du att det under Luxor finns en jättelång sfinxavenue? Det visste inte jag heller men det berättade våran guide. Tyvärr så är den inte framgrävd eftersom en stor del av staden skulle rasa ihop om man gjorde det. Men inne i Karnaktemplet var det en hel del sfinxar. Mest med fårhuvuden. Och så några obelixer och statyer och pelare och sånt. Men efter några minuter där var jag så dåsig att jag helst satt i skuggan. Solen tog hårt på mig och inte blev det bättre av att jag var på väg att bli förkyld heller. Vidare därifrån till vår sista anhalt. Papyrustillverkarna. Ganska tråkigt och som sagt. Jag mådde inte bra och ville bara sitta i den svala bussen och sova. Men snart skulle jag få göra det. Vi skulle bara vänta in de andra bussarna som vi skulle ha sällskap med. Sen halvsov jag hela vägen hem. Förutom när jag var på toa på ökenvärdshuset. Eller ja, då halvsov jag iofs också... Sen var vi hemma och då struntade jag i maten och kröp i säng direkt med fruktansvärt halsont...

Dag 2


Dag 2 alltså... Jag kommer faktiskt inte ihåg så mycket men jag tror inte vi gjorde något speciellt. Badade, solade, åt, solade, badade, åt, solade, duschade, åt, såg på tv... Inte världens intressantaste dag. Men en sak märktes redan nu. Man äter verkligen hela tiden på det här hotellet. Och det är hur mycket mat som helst! Ris, kyckling, konstig röra, annat konstigt... (Senare visade det sig att riset bara ändrade färg från dag till dag och att det blev kyckling varje kväll) Det är varmt här. (Nämen, säger du det?) Men att luften är varm hindrar inte vattnet från att vara fruktansvärt kallt. Och jag, den stora badkrukan, är inte så förtjust i kallt vatten. Förstår inte hur johanna kan komma i på tre sekunder. Själv måste man ju ta ett myrsteg i taget innan man fem minuter senare med ett plågat skrik slänger sig i vattnet. Varför kan de inte värma upp vattnet för? Nu tänker jag inte skriva mer om den här dagen för dag 3 är mycket roligare... För då är det dags för Luxor och förhoppningsvis (inte) återupplivade mumier!

Tjingeling!

Friday, April 27, 2007

EGYPTEN - Dag 1 - Jag flyyyyger...


Nu börjar resan. Mot Afrika, mot Egypten, mot Hurghada. Det ska bli kul. 4:30 ringer väckarklockan. Usch. Tidigt. Sömnig och frusen masar jag mig upp, klär mig, stänger väskan och lämnar mitt och brödernas hotellrum för att gå till föräldrarna mina och syster som bor två rum bort. Där är det så klart full fart. Dricker lite mjölk, tar en Mer (blåbär-hallon, aldrig fel) och sen sticker vi till bilen. Flygplatsens parkeringar verkar ligga flera mil från själva terminalen så vi lämnar pappa till att hitta en parkering. några timmar senare lyfter planet från ett grått och snöigt Oslo och bär av mot... Egypt, som vår norska pilot sa. Maten på flyget är liten, äcklig och mystisk. Men vi fick ju Extra Pastilles... Efter fem timmars flygning landar vi i Hurghada (Jag har upptäckt att jag stammar när jag faller snabbt från hög höjd) och sätter oss i bussen. Efter en stund börjar vi undra om chauffören verkligen vet vart vi ska... "Har inte vi åkt förbi här tre gånger nu?" Men efter mer än en timme är vi framme vid hotellet. Och det är underbart! Blommor överallt (Ursäkta, men är vi inte mitt i öknen?) Uhm, ja, det var allt för dag 1. Kommer snart tillbaka med Dag 2.